Hösten kryper sig in under skinnet.

Kommentera
 
Som jag skrev tidigare så händer det mycket i mitt liv just nu och jag försöker hämta energi från sådant jag tycker är kul och jag försöker utmana mig själv med olika saker. 
 

En grej som jag gjorde häromdagen var att jag tog mig upp i Kvarnberget och joggade en sväng. För det första var jag själv och för det andra så joggade jag. Jag var bara borta 15 minuter så jag joggade bara några minuter - men det är mer än vad jag har gjort hittills efter förlossningen och jag trodde aldrig att jag skulle klara av det pga förlossningsskadan. Självklart kändes det oerhört konstigt men det gick. Det som däremot gjorde att det bara blev några minuter var att jag fick oerhörda kramper i högra sidan av magen. På exakt samma ställe som under förlossningen och på samma ställe som jag sökte hjälp på akuten för. Men då hade jag ju också nån slags magsjuka så svaret efter det besöket, med efterföljande läkarbesök, var IBS. Men jag är helt övertygad om att det här sitter i musklerna kanske? Någon förslitning eller att något har gått sönder tror jag. Det går inte att förklara smärtan men den är olidlig när den slår till och sen är jag oerhört öm länge, några dagar. Den kommer när jag anstränger mig, promenerar snabbt, lyfter eller "tränar" på olika sätt. Jag måste söka hjälp igen känner jag. Det sliter så himla mycket på ryggen också och kanske är det även pga detta som magträningen inte fungerar heller? Jag vet inte men jag tänker att det säkerligen hör ihop.

Jag har också börjat sticka igen och jag tränar på att göra dockkläder. Typ mössor. Första mössan var den lila och den andra gjorde jag igår kväll. Det blir bättre och bättre och lättare och lättare tycker jag :) Millie vill att jag ska göra en tröja men jag har sagt att det blir år 2027 om hon har tur... 

 

Sen så har Millie har börjat klättra i träd och även det är en slags utmaning även för mig. Jag tycker inte riktigt om att hon klättrar själv... Hon har börjat få vara ute lite själv här på gården ibland men nu måste jag vara ute hela tiden då hon ramlade ner från trädet tidigare här i veckan (men det gick bra) ... Men hon måste ju få träna, eller? haha!

 
Dio har bestämt sig för att göra morgon kl 3 de senaste nätterna och det tär...... I morse gav jag honom välling vid kl 5 men det är inte det han vill ha - även om han äter en flaska - utan han vill verkligen upp och leka. Sen vill han sova kl 7 igen men idag fick han hålla sig till kl 8 då jag, Dio och Millie tog en härlig morgonpromenad i höstkylan.

Det enda positiva med att kliva upp tidigt är ju att man hinner göra mycket och så hinner man mysa i höstmörkret. 

 
 

På tisdag och onsdag är jag på politiskt uppdrag och det känns skönt att få tänka på något annat än vad som har upptagit mina tankar den senaste tiden. Jag hoppas att vissa saker löser sig på måndag och att jag ska kunna få gå vidare med livet. Egentligen skulle både jag och Gurra iväg på uppdrag men det är svårt med barnvakt till Dio så Gurra blir hemma då han var på det förra året och jag fick chansen att åka nu när de ordinarie inte kunde.  

Idag ska jag tanka energi från vädret, kanske gå på Mikaelimarknaden nere på byn och ladda inför en mysig tjejkväll här hemma ikväll...och nu vaknar "mr Growl" ute i vagnen. Ibland funderar man på om det är en människa eller ett monster? Haha!

Ha en fin dag allesammans!